FETTO!

alltså jag slutar verkligen aldrig förvånas av mig själv. att äta, att kräkas och att besluta att nästa dag är en "svältdag" tillhör min vardag. att jag verkligen aldrig kan klara det ordentligt plågar mig så sjukt mycket. ajg vet att jag har sagt det flera gånger förut men denna gången ska jag TA MIG FAN KLARA DET!

hade faktiskt tänkt göra en plan över vad jag får äta, så att jag har full kontroll. jag bestämer helt enkelt vad jag får äta en/två dagar framåt. idag är det torsdag, vilket betyder att fredagen ska bestämmas.

FREDAG 12/6:
vatten.


japp, det är allt. får jag sug efter mat, vilket är ganska vanligt den första dagen på min svält så får jag helt enkelt tänka på att det bara ät "mat-monstret" som vill åt mig, som vill lura mig. för det vet jag ju att det är! tänk på konsekvenserna, att du MÅSTE spy, det spelar ingen roll vad du äter eller hur mycket, men du måste spy efter varje måltid. du måste pressa dig själv till det yttersta och träna tills du inte orkar mer och nästan ramlar ihop. ja, pressa kroppen. vad har man den annars till?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

tänkte dra lite om vad som äcklar mig mest.

FÖRSTA PLATS:
min jävligt tjocka, feta, äckliga mage. att hela tiden känna sig uppblåst, (såfort man ätit eller druckit) är jobbigt. den ultimata lösningen måste ju helt enkelt vara att inte äta? att jag har fettvalkar på magen och att den är "ojämn". fettet är fel fördelat så att man ser fettklumpar här och var. att hela tiden dra in magen är jobbigt, även om det blivit en vana.


ANDRA:
mina cpfeta armar! jag kan inte skämmas lite nog för mina fettoarmar. det allra jobbigaste är gäddhänget och jag försöker hela tiden sitta bra. jag har lärt mig mina bästa vinklar och går INTE utan långärmad tröja. att visa fläsket skulle ta kål på folk runt omkring.

TREDJE:
låren. jag har världens fetaste lår, det menar jag verkligen. att hela tiden få se dem när man sätter sig, att hela tiden behöva göra sig till när man ska sitta ner är med krävande. jag tänker hela tiden på hur tjocka ben jag har och i vilka vinklar de ser smalast ut i.


pust . tagga morgondagen!!!!!!!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0